Kyrkan och nådemedlen - Åsa Hagberg

Förbarma dig
KYRKAN
Att få komma till ditt altare
Kom till Guds hus
Kroppen
Som en trädgård
Vi kommer när du kallar
ORDET
Dessa är de tio bud
Det vi lyssnar till
Så mycket högre
DOPET
Doppärlan
Född av vatten
Ingenting som hindrar
Låt det vatten
Vi bär ett barn

Förbarma dig
Kyrie

1. Herre, förbarma dig,
plantera djupt i oss din kärlek,
att du lever i oss, att din vilja får ske på jorden.

2. Kristus, förbarma dig,
plantera djupt i oss din sanning,
att vi lever i dig, att din vilja får ske på jorden.

3. Herre, förbarma dig,
plantera djupt i oss ditt rike,
att du lever i oss, att vi lever i dig för evigt.

KYRKAN

Att få komma till ditt altare
Söndagen efter nyår – Guds Hus

Att få komma till ditt altare
där din låga lyser klar,
att få lämna det som tynger mig,
bara Närvaron finns kvar.
Hos dig, du min Skapare,
du Mänskoson,
du heliga ljus, här, i ditt hus.

Att få komma till ditt altare
så som svalan till sitt bo,
där min hemlöshet kan vila sig,
finna fäste för min tro.
Hos dig, du min Skapare,
du Mänskoson,
du heliga ljus, här, i ditt hus.

Att få komma till ditt altare
så som delar av din kropp,
bli förenade i bön och sång,
finna kraft i samma hopp.
Hos dig, du vår Skapare,
du Mänskoson,
du heliga ljus, här, i ditt hus.

Kom till Guds hus

Ding, ding, dong, dong, dingelidong,
hör hur klockan sjunger sin sång,
den sjunger sitt ”kom”, nu börjar den om
och sjunger ”Kom till Guds hus”.
Ding, ding, dong, dong, dingelidong,
”Kom till Guds hus”.

Den som sitter trångt, den som reste långt,
får höra: ding, ding, ding, dong.
Den som nyss gått upp, kammad som en tupp
får höra: ding, ding, ding, dong.

Ding-ding …

Den som går med käpp, den som hänger läpp,
får höra: ding, ding, ding, dong.
den som sätter fart, den som tänker smart
får höra: ding, ding, ding, dong.

Ding-ding …

Den som kör moped, den som kom på sned,
får höra: ding, ding, ding, dong.
den som blivit blöt, den som satt och njöt
får höra: ding, ding, ding, dong.

Ding, ding, dong, dong, dingelidong,
Ding, ding, dong, dong, dingelidong,
”Kom till Guds hus”.

Kroppen
10:e söndagen efter trefaldighet, 1 Kor 12:12-26

1. Ögon utan kropp är ingenting,
kroppen utan ögon famlar blint.
Munnen talar, sjunger, ger den röst,
ändå är det famnen som ger tröst.
Liv väcks upp där ljuset når,
i kärleken, en kropp består.

2. Händer utan nåd ger ingenting,
styrka utan huvud sparkar blint.
Lämnar vi det svaga utanför,
glömmer vi att andedräkt är skör.
Liv väcks upp där ljuset når,
i kärleken, en kropp består.

Som en trädgård
14:e söndagen efter trefaldighet, Amos 9:11-15, Joh 17:18-23

1. Som en trädgård växer upp i sin Mästares hand,
för att blomstra blir den vattnad, sedan ansad ibland,
så gör du din mänsklighet en och doften är kärleken.

2. Som en byggnad växer upp i sin Mästares hand,
den blir murad för att bära genom stormar och brand,
så gör du din mänsklighet en och kraften är kärleken.

3. Som din kropp blir till en länk mellan himmel och jord,
vill du föra oss tillsammans vid ditt altares bord,
så gör du din mänsklighet en och frukten är kärleken.

© Text: Åsa Hagberg Musik: Stefan Jämtbäck – ingår i Och himlen rör vid jorden – psalmer för hela kyrkoåret (v 3 något redigerad). LYSSNA
Mel B, körsats i moll, finns av Ida Fahl LYSSNA

Vi kommer när du kallar – procession ur Bjäremässan

Vi kommer när du kallar med lovsång till ditt hus,
den plats där du är nära, och välkomnar i ljus.
Vi kommer när du kallar, de minsta bland oss först,
där ingen är för liten och kärleken är störst.

Du Skapare, du Vishet, så stor i allt du är,
så upphöjd och så helig, men ändå är du här.

Du Frälsare, du Konung, igenom natt och död,
du föddes för att ge oss ditt liv i överflöd.

Du Hjälpare, du Ande, tar himlen till vår jord,
så nära som vårt hjärta bor evighetens Ord.

© Text: Åsa Hagberg, musik: Stefan Klaverdal – Wessmans 2024
LYSSNA

ORDET

Dessa är de tio bud
Fritt efter Martin Luther, 2 Mos. 20:3-17.

Omkväde:
Dessa är de tio bud
som har givits oss av Gud. Kyrie eleison.

1. Ge din Skapare din tro, ingen finns, så evigt stor.
Gör dig ingen annan gud – detta är vårt första bud.

2. Gud är alltigenom sann, bär på helighetens namn,
vörda det med dina ord, lika heligt på vår jord.

3. Lämna rum för helgens dag, sabbatsvilans enkla lag,
rum för stillhet, rast och ro, rum att djupna i din tro.

4. Hedra dem som gav dig liv, stunden för ditt hjärtas ”bliv”,
vårda så din rot, ditt blod, finn den vägen lång och god.

5. Styr din vrede och din kniv, att du aldrig tar ett liv.
Åtrår du en annans kropp? Lär dig tämja lustens lopp.

6. Gör dig aldrig till en tjuv, hur än stölden verkar ljuv.
Ge din mun en sanningsport, mot förtal och lögnens lort.

7. Akta dig för ytans prål, avunden som bränner hål.
Önska hellre bara gott när du ser vad andra fått.

8. Ge oss kraften, gode Gud, när vi följer dina bud.
Du som visat vad du vill, bär den nåd som räcker till.

Det vi lyssnar till – ur Bjäremässan

Omkväde:
Det vi lyssnar till rymmer evighet i orden.
Låt det bära frukt i oss själva och på jorden.

Som säd sås ut,
till mognad i mullen, och liv kan gro.
Så kan orden, levande orden, ge oss tro.

Som ljuset tänds,
förvandlar en skugga att skina klart.
Så kan orden, lysa och göra uppenbart.

Som vännens brev
blir tecknat att sända ett kärleksbud.
Så kan orden ge oss en hälsning, här är Gud.

© Text: Åsa Hagberg, musik: Stefan Klaverdal – utgivning ej klar

Så mycket högre
Sexagesima, Jes 55:8-11

1. Det finns ord som liknar löften
men som saknar konsistens,
blir till luft när de ska bära
den som tror på konsekvens.
Så mycket högre är dina Ord
som himlen över oss, så mycket högre är du.

2. Det finns ord som liknar sanning,
men som glömt barmhärtighet
när de faller tungt som stenar
på den dömdes ensamhet.
Så mycket högre är dina Ord
som himlen över oss, så mycket högre är du.

3. Det finns ord som liknar kärlek,
med en sötma av ett rus,
som vill äga någon annan,
sedan blåser ut sitt ljus.
Så mycket högre är dina Ord
som himlen över oss, så mycket högre är du.

4. Du ger pelare av sanning
som står fasta genom tid,
i en ömsint stilla susning
ryms en evighet av frid.
Så mycket högre är dina Ord
som himlen över oss, så mycket högre är du.

DOPET

Doppärlan

1. Dopets pärla är en famn,
känner alla vid sitt namn.
Här är vattnet, den som vill,
får för evigt höra till.

2. Dopets pärla är en famn,
känner alla vid sitt namn.
Liv kan födas, börja om,
lystra när Gud säger: ”Kom”

Född av vatten
Första söndagen efter trefaldighet

1. Ingen enda är för liten, hjälplös utan famn,
att få liv ur livets källa, nämnas vid sitt namn.
Född av vatten, född av Anden,
född att bli Guds barn.

2. Ingen enda är för gammal, ingen är för stor,
att få liv ur livets källa, vara en som tror.
Född av vatten, född av Anden,
född att bli Guds barn.

Ingenting som hindrar
1 Sön e Tref Vårt Dop

1. I den stora oron, rotlöshetens barn
glider över ytor, var finns djupet kvar?
Var finns den som håller livets tunna tråd,
håller den, skyddar den i nåd?

Se, en källa flödar, stilla är dess lopp,
tyngderna får sjunka, stiga upp i hopp.
Helig och Gudomlig, Andens röst blir öm,
i en djup, outsinlig ström.”

Ingenting som hindrar, här, en öppen famn,
här en plats att födas med himlen i sitt namn.

2. Sökandet och oron bär sitt tysta rop,
dit där det kan stillas, famnas i ett dop.
Här är detta vatten, ljuset bryter in,
Gud är här, säger; ”Du är min.”

Gud är den som föder Himmelrikets barn,
namnet som är givet, evigt finns det kvar,
Vävaren som väver livets tunna tråd,
håller den, skyddar den i nåd.

Ingenting som hindrar, här, en öppen famn,
här en plats att födas med himlen i sitt namn.

© Gehrmans förlag, Text: Åsa Hagberg, Musik SATB: Nadja Eriksson, LYSSNA
Sångfågeln musik Text: Åsa Hagberg Musik (solo): Katarina Torgersson
LYSSNA

Låt det vatten

1. Låt det vatten som rör vid mig
bli en källa av ditt liv,
ett heligt rum inom mig
där du alltid ska förbli.

Det dop som du har gett oss
är himlens öppna famn,
jag får kalla dig för pappa
och du känner djupt mitt namn.
Att säga ja som du sagt ”ja” till mig,
att säga ja, till dig.

2. Låt din Ande som rör vid mig
bli en styrka för min tro,
en väg som jag kan vandra
där en evighet kan gro.

Det dop som du har gett oss …

Stjärnan sänder ut sitt ljus
Doppsalm

1. Stjärnan sänder ut sitt ljus,
glittrande och klart,
innan vi förstår dess sken,
ljusets höga fart.
Som en skatt bevarad djupt,
ofattbar och stor,
vet du redan, lilla barn,
allt om hur vi tror.

Så kan Gud i detta dop,
älska dig, ta emot, lilla barn.

2. Alla dina dagars rad
har Gud redan sett,
varje skiftning, handling, ord,
innan de har skett.
Dopets famn slår ut i ljus,
glittrande och ren,
så som änglar i sin sång,
som en stjärnas sken.

Så kan Gud i detta dop,
älska dig, ta emot, lilla barn.

Vi bär ett barn

1. Vi bär ett barn i tacksamhet, den väg som leder fram
längs nötta spår mot dopets funt, att läggas i Guds famn.
Det får sitt namn i Livets bok, för alltid skrivs det in,
med änglavakten skyddande, den Gud har gjort till sin.

2. En stråle ljus har sökt sig in att lysa upp det rum,
där ingen är för liten för Guds evangelium.
En silvertråd av evighet som strömmar i en skål,
bär Andens liv till denna stund med himmelen som mål.

3. Du lilla barn i denna värld, där lyckan kommer, går,
hur livet än skall vändas finns den famnen som består.
I dopets stund av tacksamhet, med pärlor på din hud,
är änglasången jublande, då sjunger också Gud.