Inne i ”dan före dan före dan …” översvämmas vi, precis som alla andra år av hälsningar om en ”God Jul”. Men … vad menar vi egentligen? Den här julen?
”Men natten skall vika där ångest nu råder.
Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus,
över dem som bor i mörkrets land
strålar ljuset fram.
Du låter jublet stiga,
du gör glädjen stor.”
(Jes 9:2-3)
Tacksamt lutar jag mig mot profeten Jesajas urgamla julhälsning, och låter den vara det jag menar. Då är våra olika kryckor fortfarande trevliga om de finns, men inte nödvändiga. Som den att det trots allt kan vara lite skönt att slippa den värsta julhysterin, vilket är föga tröst för den vårdpersonal som natt efter natt balanserar vid utbrändhetens yttersta gräns.
Eller den att vi kunnat köpa våra julklappar via nätet istället, vilket inte hjälper den vars ekonomi eller hälsa rasat, kanske man förlorat allt som byggts upp under många år.
Eller den, att vi upptäckt en ny form av gemenskap via internet, vilket inte gör någon skillnad för den ensamt internetlösa, eller … den som blivit ensam kvar.
Orden från Jesaja räcker för allt detta och mycket mer.
Ju djupare mörker, ju starkare ljus. Så är julen, så har den alltid varit.
Psalmen ”Nu tändas tusen juleljus” skrevs redan 1898, det verkar inte ha varit annorlunda då.
I varje hjärta armt och mörkt,
sänd du en stråle blid,
en stråle av Guds kärleksljus,
i signad juletid.
Jag har haft ynnesten att vara en av de inspelande, att vara i kyrkans lilla skara och delta i den trösterika, hoppfulla psalmsången. Du som kan läsa detta, delar nåden att lyssna till det som vi delar, från alla våra kyrkor i vårt avlånga land. Jag hoppas du hittar din psalm, ditt ljus, ditt hopp.
Och en GOD JUL.
Här bor du Gud i vår verklighet,
här bor du nu hos oss.
Ur, ”Här bor du”, LYSSNA till hela sången via Youtube.
Åsa Hagberg
