Kategoriarkiv: Blogg

INLÄGG I DEBATTEN RUNT FÖRSLAGET TILL NY HANDBOK I den tidigare remissomgången av handboksförslaget efterlyste jag i Kyrkans Tidning: Var finns författarna?, de som yrkesmässigt ägnar sig åt språket som ett levande och kvalitativt verktyg. Svenska Akademien har nu lämnat ett yttrande, med (kanske inte alltid så önskvärd?) uppmärksamhet i media som följd. Språk gårFortsätt läsa ”När Akademien svarar”

Aldrig hade det varit så mörkt. Aldrig hade det trängt så djupt, ända in i märgen, som om själva skelettet förmörkades, som om varje låga släcktes ut. De hade sett honom dö. Nej, det var inte första gången de sett döden. Den ingick i livet, som en skugga i bakgrunden eller en oönskad gäst somFortsätt läsa ”Påsknovell”

Vad ska vi med liturgi till? Frågan har aktualiserats i samband med det nya handboksförslaget. Jag läser i Kt om hur man skriver och använder egna böner i väntan på den nya handboken. När den till sist är färdig kommer den sannolikt ha sällskap av en uppsjö av sådana alternativa böner om vi bara sökerFortsätt läsa ”Ett nytt språk”

Det är några år sedan nu. En helt vanlig nyhetssändning berättade om hur man ville införa KUB-tester till alla gravida kvinnor, med syfte att upptäcka Downs syndrom på ett tidigt stadium. Så tidigt att en abort skulle vara möjlig.

En av vår tids hjälteikoner är död. Nelson Mandela. Jag läser hyllningar världen över och delar dem. Utan honom hade historien sett annorlunda ut. De strider som föregick hans presidentstyre hade kunnat eskalera till vad som helst annat.

Inte en tornado, och inte en ödeläggelse, men det pågår en debatt som under de sista veckorna då och då blåst upp rejält i vårt kyrkliga vattenglas. Både Ragnar Persenius inlägg om biskopars tro och Peter Hallströms öppna fråga ”Varför skriver kristna hatbrev?” vittnar om hur smärtpunkten nås.

Befinner mig i skenet efter den minnesstund där vi tänder ljus för dem som gått bort under året. Jag är själv en av dem som såg till att en låga fladdrar i minneslunden. Lät dagens kommentar på Facebook bli ett foto på min bortgångne pappa. Ung, med resväskan i handen, på väg någonstans ut iFortsätt läsa ”Det som finns i blodet”

Det samtalas livligt i det kyrkliga nätet just nu. Bloggarna är många. Hearingen med ärkebiskopskandidaterna väckte lika många frågor som svar. En av dem är Jungfrufödseln, dess vara eller inte. Hur tror vi i kyrkan egentligen? Och vilka är ”dom”?

Jag tillhör de konflikträdda. Vi är ganska många. Vi som saknar de hårda pannor som kan hålla hätskheter utanför oss själva och låta dem rinna av som vatten på en gås. Nej, de sipprar in, tar sig innanför pannbenet och finner sin oro där inne. Vi är vana vid att se det som en svaghet.

Visst vill vi ha stora hjärtan? Visst vill vi ha öppna famnar?