Sökande - tvivel/Kallelse

SÖKANDE – TVIVEL
Du Gud av universum
En liten låga
KALLELSE
Det mänskligaste
Du som gav mig gåvan
Då väljer Gud
Där vi går
I en krukmakarverkstad
Jagpärlan
Som en blomma i en öken

SÖKANDE – TVIVEL

Du Gud av universum

1. Jag vet inte riktigt vem du är
men jag tänker mig en tidlös ocean
som inte slukar mig, men bär.
Jag vet inte riktigt vem du är
men jag tänker mig en djup intelligens
som inte hotar mig, men lär.

Du Gud av universum, du finns i detta rum,
du finns i detta rum.

2. Jag vet inte riktigt vem du är
men jag tänker mig en tidig soluppgång
som både lyfter mig och bär.
Jag vet inte riktigt vem du är
men jag tänker mig en skapelsekonstnär
som både älskar mig och lär.

Du Gud av universum, du finns i detta rum,
du finns i detta rum.

© Libris förlag. Text & musik: Åsa Hagberg – ingår i Ung Psalm, LYSSNA
KÖRARR SSA, (SAB): © Noton Music. Text & musik: Åsa Hagberg, Arr: Anna Risberg

En liten låga
Tredje söndagen efter trettondagen

1. Det är så svårt att tro på någon som man inte ser,
det finns så mycket på vår jord som verkar upp och ner.
Det finns så mycket ondska som jag inte kan förstå,
de säger du är kärlek, men hur kan du finnas då?
Nu vänder jag mig till dig med en tro som inte bär,
nu kommer jag dig närmre, du vet nog hur det är.

I min tvekan bor en önskan att du ändå finns,
om min bön är ordlös vill jag ändå att du minns
att jag bad den, att jag var den.
Kan du se en liten låga på vår jord?

2. Jag hör hur andra sjunger i en ton av tacksamhet,
hur ska jag kunna tacka dig för det jag inte vet?
De säger att du varit här en gång för längesen,
sen for du visst till himlen, eller finns du bland oss än?
Nu vänder jag mig till dig med en tro som inte bär,
nu kommer jag dig närmre, du vet nog hur det är.

I min tvekan bor en önskan att du ändå finns,
om min bön är ordlös vill jag ändå att du minns
att jag bad den, att jag var den.
Kan du se en liten låga på vår jord?

KALLELSE

Det mänskligaste
13 sön e tref.

1. En slagen man längs vägen, en plats där många går,
helt naken, utan kläder med kroppen full av sår.
Bestulen på sin heder, på varje ägodel,
han reste med förväntan, men allting gick så fel.

Han hör hur andra kommer och kämpar fram ett rop,
men ingen enda stannar, de flyr visst allihop.
Men varför blir de rädda? Och tänker de: ”den där”?
Den där, han är en främling och inte vårt besvär.

Det mänskligaste i oss är ren gudomlighet,
ett hjärta rört av kärlek till djup barmhärtighet.

2. Där gamar börjat kretsa har någon böjt sig ner
som öppnar sina händer för det som kärlek ger,
som varsamt tvättar såren med all sin omsorg i,
som inte kunde blunda och bara gå förbi.

Gud själv har blivit mänsklig och gått den väg vi går,
så delar han vår plåga och blöder våra sår.
En slagen man längs vägen, en väns barmhärtighet,
det mänskligaste i oss är ren gudomlighet.

Det mänskligaste i oss är ren gudomlighet,
ett hjärta rört av kärlek till djup barmhärtighet.

Du som gav mig gåvan
9:e söndagen efter trefaldighet, förvaltarskap, Matt 25:14-30

1. Redan när jag föddes såg du vem jag var,
gav till mig en gåva trygg i ditt förvar.
Nu, när jag är större vill den växa fram,
där min rädsla krymper mig i skam.
Du som gav mig gåvan är god,
jag vänder mig till dig och ber om mod.

2. Allt som jag kan vinna gav du först till mig,
även om jag glömmer att det kom från dig.
Det som ger mig ära, det som blir till krav,
vill du hjälpa mig att klara av.
Du som gav mig gåvan är sann,
jag ber till dig som tror på att jag kan.

3. Redan när jag föddes fanns du där hos mig,
från mitt första hjärtslag bars jag helt av dig.
Det vi gör tillsammans blir till något stort,
i din hand, det största jag har gjort.
Genom varje ålder och tid
så finns du som en hjälpare bredvid.

Då väljer Gud
Andra söndagen efter trefaldighet, Luk 14:15-24, 1 Kor 1:26-31

1. Vi söker bland det starka, vi väljer vår idol
bland dem som tar sig framåt med vilja gjord av stål.
Där ute står den fattige och tigger med sin skål.
Då väljer Gud det svaga, det ingen bryr sig om,
det ingen kunde laga får höra himlens: ”Kom”.

2. Vi strävar att nå högre bland dem som vinner mer,
och hellre än att böjas få lov att titta ner,
där hukar den föraktade och hoppas någon ser.
Då väljer Gud det svaga, det ingen bryr sig om,
det ingen kunde laga får höra himlens: ”Kom”.

3. Vi gömmer helst det svaga för skamsenhet och hån,
men glömmer att den styrka vi äger är ett lån,
från den som känner tankars djup och ser oss inifrån.
Då väljer Gud det svaga, det ingen bryr sig om,
det ingen kunde laga får höra himlens: ”Kom”.

Där vi går – recession ur Bjäremässan

Sänd oss ut med ljuset, ut i världen, stor och vid,
sänd oss ut med hoppet att för evigt är din frid.

Där vi går, vi går, vi går,
där vi går, Gud, vi går. (2 ggr)

Låt oss bringa enhet, till den plats där strider stått,
låt oss bringa kärlek, allt det goda vi har fått.

Där vi går, vi går, vi går,
där vi går, Gud, vi går.

Du går med på vägen, du som låter minst bli störst,
leder oss på vägen, där ditt rike kommer först.

Där vi går, vi går, vi går,
där vi går, Gud, vi går.

© Text: Åsa Hagberg, musik: Stefan Klaverdal – Wessmans 2024
LYSSNA

I en krukmakarverkstad
2 sön i påsktiden, Jeremia 18

I en krukmakarverkstad kan ett under bli till,
när en lerklump blir formad, så som mästaren vill.
I en kärleksfull hand, om bara leran är mjuk,
skapas kärlen till prydnad eller vardagens bruk.

Låt mig formas, Gud,
gör mig användbar,
låt din evighet lysa klar.

Du, min Skapare, ser mig rakt igenom ibland,
låt mig vara som leret som blir lagt i din hand.
Jag vill tro på min styrka, men du vet hur jag svek,
på den mörkaste dagen gjorde rädslan mig vek.

Låt mig formas, Gud,
efter allt som var,
låt din evighet lysa klar.

Du som gör något vackert av det klumpiga, grå,
kan förvandla en spricka, när du läker den så,
liksom krukmakarhänder rör vid flodbäddens grus,
kan du röra mitt inre med uppståndelsens ljus.

Du som formar oss (mig),
ger oss allt vi (jag) har,
låt din evighet lysa klar.

© Text: Åsa Hagberg
Psalmkoral Johan Sundström Pdf-not (fri att prova <2021) LYSSNA
Psalmmelodi B: Christina Varenius, Sångfågeln Musik (SATB)
LYSSNA till bildspel via Youtube.

Jagpärlan – Varje jag

Varje jag, varje du,
har en särskild plats hos Gud.

1. Formad som en pärla, ingen annan lik,
skimrande mot himlen, helt unik.

Varje jag, varje du,
har en särskild plats hos Gud.

2. Fylld av goda gåvor, värdefull och rik,
speglande en himmel, helt unik

Varje jag, varje du,
har en särskild plats hos Gud.

Som en blomma i en öken
Johannes döparens dag – midsommarhelgen

1. Som en blomma i en öken,
som ett skott står upp ur sand
trots att regnet slutat falla,
men med livet av Guds hand.
Med en röst som fötts att ropa,
för att väcka upp den tro
som för himmelriket nära,
mitt ibland oss vill det bo.

2. Så som trastens sång i natten
innan himlen börjat gry,
för att blickarna ska vändas
mot den dag som snart är ny.
För att sprickorna ska fyllas,
bergens trots ska brytas ner,
är profeten född att ropa
om hur Gud är mycket mer.

3. Mycket mer än all vår strävan
efter ära, eller prakt –
tänk på godheten som vilar
i Guds härlighet och makt.
Den profeten är Johannes,
och Elisabeth hans mor,
som en blomma i en öken,
just där himmelriket bor.

© Text: Åsa Hagberg
Mel A: Kerstin Jannesson, Pdf-not (fri <2021), LYSSNA, finns även SATB
Mel B: John Emanuelsson, Pdf-not (fri <2021)
Mel C: Johan Sundström (orgelkoral), Pdf-not (fri <2021)
Mel D: Sven-Erik Johansson (jazzvals), JPG-not (fri <2021) LYSSNA
Mel E: Morgan Blåberg SATB, Pdf-not (fri<2021)
Mel F: Christina Varenius SSA, Sångfågeln Musik, LYSSNA
Mel G: Anette Wallin (folkmusik), Pdf-not (fri<2021)
Mel H: Agneta Sköld (psalmkoral), Pdf-not (fri<2021)